Ambitioner

Idag har jag diskat, ätit pizza och varit ute med hund.
Och pussat på älsklingen och skrattat åt mina tokiga ungar.
Och surfat på hemnet (för det är tillåtet att drömma). En bra första dag på året tycker jag.

Och jo, jag vet ju att det där med nyårslöften sällan håller. Men samtidigt skadar det inte att ha ambitioner. Framförallt känner jag att jag vill börja agera mer och inte vara fullt så passiv och avvaktande. Så planera är bra, men det ska genomföras också. ;)
Förra årets nyårslöften till mig själv var:

•Planera min mat
•Träna 3 ggr i veckan
•Plugga matte (göra gamla högskoleprov)
•Leva ekonomiskt

Jättebra, men med träning och mat gick det sådär. Det kom kärlek och soffmysande i vägen... Hehe! Däremot fick jag gjort högskoleprovet i våras. Skulle även gjort det i höstas, men då mådde jag inget vidare psykiskt och hade ingen ork över till att plugga. Men till våren är det dags igen!
Även ekonomin har fått sig en översikt. Ska väl inte påstå att den är på topp efter senaste månadernas sjukskrivning, men mitt kreditkort är klippt sedan länge och jag jobbar på avbetalningen. Det känns bra.
Nu har jag uppdaterat löftena lite, och jag fördrar nog att kalla dem för mål istället.

•Träna ett par ggr i veckan och ta med Tonåringen till gymmet
•Göra en veckomeny (alla måltider till mig själv). Det sparar även pengar.
•Anmäla mig till högskoleprovet igen, och fundera på om det blir dietistutbildningen eller något annat sedan.
 •Bara köpa nödvändigheter. Använda det vi har hemma först. Storkok. Gör det själv. Planera innan storhandling.
 •Fortsätta drömma, planera och leva.
 •Spara. Göra en lista med sparmål.

Det här känns som någonting som faktiskt är uppnåeligt och även nödvändigt om jag vill må bättre och komma någon vart. Jag börjar såhär. Mina drömmar vill så mycket mer, men det kommer.